Höjens årskrönika

Det är nu bara två timmar kvar av år 2008. Det nya året står precis runt knuten och bara väntar på att få träda fram och ta över. Jag kan höra alla fyrverkerier redan. År 2008 har varit ett helt fantastiskt år för oss. Våran lillprins hade bråttom ut till världen den 19 april. Kl 12,02 kom vi in till BB och kl 12,08 var allt klart. Vi bara skrattade och kunde inte förstå att det redan var över. Sommaren var ovanligt varm och många dagar tillbringades nere vid sjön.En liten semestertripp blev det ner till Helsingborg, och som ni kanske kommer ihåg fick vi med

oss en stor buckla hem. Med hem fick vi också med oss en hel del snäckor.

Stolt var jag, så jag höll på att spricka, när Erik kammade hem första pris i klassen 940 på Vallåkraträffen. Så här i efterhand har jag kommit på att det måste ha berott på att han hade en tjusig brud i baksätet som lite diskret visade sina behag då och då.

Under sommaren påbörjde vi även vårat projekt "utbyggnad". Planeringen hade vi påbörjat nästan ett helt år innan.

Det var skönt när det äntligen kom igång. Många beslut har det varit att ta och som ofta så tycker vi helt tvärt emot varandra.

Tänk bara på det här med trappen. Jag ville ha den vit, inte Erik. En hel bok kan jag skriva om alla turer fram och tillbaka men jag kan nu exklusivt för er meddela att trappen ligger klar ute i garaget och den är vit.

Här kommer hela huset på en lastbil. Och tänk att beskrivningen hade de skickat med också.

Det senaste beslutet som orsakat många diskussioner här hemma har varit kaminens placering. Som vanligt tycker vi helt olika. Det konstiga är att vi alltid lyckas komma fram till en lösning ändå. Längre än såhär har vi inte kommit. I dagsläget väntar vi på golvet som inte kommit än. Lite foder och panel saknas ännu.

En timme och 40 minuter kvar av 2008. Ni undrar säkert vad jag är för en knäppgök som sitter och bloggar nu. Ja jag undrar faktiskt detsamma. Vi bestämde oss för att vara hemma och bara ta det lugn. Så efter en trerätters sitter jag nu mätt och belåten framför datorn för ett sista inlägg i år.

Jag sitter här och funderar över om jag ska ha några nyårslöften. Hur är det med er? Har ni några nyårslöften? Brukar ni hålla dem?

Erik sa till mig att det är ingen idé att ha några för man håller dem inte i alla fall. Är det så? Finns det någon undersökning som visar på hur många procent av alla nyårslöften som bryts?

Här kommer mina nyårslöften.

Jag ska ägna mindre tid för mina barn.

Jag ska mysa mindre med min gubbe.

Jag ska träna mindre, ja sluta helt faktiskt.

Jag ska sluta äta nyttig mat.

Jag ska skriva mindre med kommentarer hos mina bloggvänner.

Fråga mig gärna om ett halvår hur det gått. Har jag lyckats hålla mina löften eller har jag brutit dem?

Gott nytt år vill vi från Höjens Lillstuga önska Er alla där ute!!

Ses år 2009

1 timme och 30 minuter kvar.

Julen susade förbi, med massor av paket, god mat, sötsaker i drivor och härliga människor. På tal om paket så ska ni få se det finaste paketet jag fick.

Ni kan ju gissa vem det var ifrån. Just det, från min mamma.

Jag tänker erkänna en sak. Måste vara riktigt bloggskadad för jag ville inte öppna paketet innan jag först hade tagit några bilder till bloggen. Fick vänta på bra ljus till dagen efter så inte förrän då kunde jag öppna det.

Handduken kommer från min mormors moster och de små gafflarna är loppisfynd.

Ett till inlägg kommer innan nyår. Så till dess, ha det bra och kramas lite extra!!

Kram Lillstugans Anna

Julstök i vårt kök

Dan före dan....och jag skulle verkligen behöva åka och handla lite mer. Tänker varje år att nu ska jag börja redan under hösten att handla julklappar. Tänk vad skönt att ha allt förberett och inte behöva stressa runt och tokleta julklappar till hela släkten.

Det roligaste med julklappar är att göra fina paket. Och inte skulle det bli samma känsla om jag satt med mitt lack och julpapper flera månader före jul.

Alla har vi egna små stunder där julstämningen är som störst och man bara njuter. De stunderna har jag när barn och gubbe sover på kvällarna. Då sitter jag och pysslar med mina julklappar. Och det hör liksom till att det ska vara lite stressigt före jul.

Papper, lack, ettiketter och snören kommer från Panduro. Ett besök där är ett måste för alla pysseltokiga. Lite ljung från korgen på trappen, på med lite lack och sedan ett tryck med den lilla stämpeln. Den är från gården här och har använts av flera generationer, gör det hela lite mer personligt.

Den är helt underbar. En lite bäbis som sitter och kramar sina ben. Vet inte vad den är i för material med den är tung.

Nu, från oss alla, till Er alla, en riktigt God Jul!

Julhyllning

Julen för mig, förknippas med värme, kärlek, familj, glädje och framför allt barn. Dessa helt underbara små varelser som får en att känna den djupaste av kärlek.

Över hela världen finns det barn. Alla dessa barn har det inte lika bra. Detta gör media oss väldigt medvetna om. Det ordnas galor för att samla in pengar och att ha ett fadderbarn i något land långt bort är ganska vanligt.

Det är på nå sätt lättare att ta till sig, att barn långt från oss inte har det så bra. Att tänka tanken på att barn här precis där vi bor inte har det bra är svårare. Men de barnen finns också. De uppmärksammas också i media men i ett negativt sammanhang. Det är egentligen inte barnen och världen ur deras perspektiv som visas utan det är alltid socialtjänsten och deras agerande som uppmärksammas.

Ena gången har de inte gjort något när ett barn inte haft det bra och andra gången har de gått in med åtgärder där det inte behövts. Alldrig får vi se när ett barn för första gången får uppleva en jul utan en massa elände, eller får gå till skolan i rena och hela kläder, utan oro för hur det kommer vara hemma när hon/han kommer hem. Det finns barn som varje dag får det mycket bättre tack vare vår socialtjänst.

Små faddergalor ordnas i det tysta när kontaktpersoner och familjehem rekryteras.

De sliter och jobbar på i uppförsbacke, för en alldeles för låg lön och ofta med sin egen hälsa som insats. De gör detta för de har en inre drivkraft om att vilja påverka och göra gott.

Så här kommer min julhyllning till alla som arbetar inom socialtjänsten i detta avlånga land, och en speciell kommun här i Dalarna kommer förhoppningsvis förstå att det är Er jag i första hand tänker på. Ni är bäst!!

Bilder från Country by mail. Klicka på bilderna för att komma dit.

700 meter skolväg av Edvin

Det är nu dags för Edvin att presentera sina bilder av vägen till skoltaxin. Han tyckte det var så roligt och tog utmaningen på största allvar. Jag tycker mig ana en liten fotokonstnär.

Jag låter bilderna tala för sig själva eftersom han ligger och sover fortfarande.

Ha en skön lördag. Ta det lugnt, drick lite glögg, umgås med familjen och ha det gott.

Kram Lillstugans Anna

700 m skolväg

Det kommer nu en liten utmaning här på bloggen. Jag har nämligen utmanat Edvin att fota sin väg till skoltaxin. Idag kommer mina bilder på 700-metersvägen. Ni får nu se vad det är längs vägen som fångar mitt intresse och som jag går och kikar på när jag möter Edvin när han kommer hem från skolan.

Senare kommer Edvins bilder. Där kommer ni få se vad det är längs vägen som får Edvins uppmärksamhet när han knatar på hemåt efter en skoldag. Det är så roligt med Edvin för han är verkligen intresserad av att fota. Några av de bästa bilderna här på bloggen är faktiskt tagna av honom. Första bilden i inlägget om pepparkaksbaket är hans, då förstår ni kanske vad jag menar.

Nu kommer mina bilder.

Bergsmansgården Stora Höjen

Nästan lika vackert på vintern som på sommaren

Lilla Främsbacka Herrgård

Sommarstuga för några lyckliga Stockholmare

Det var mina bilder från 700-metervägen. I nästa inlägg får ni se Edvins bilder. Ha det bra tills dess!

Kram Lillstugans Anna

Bygget

Här kommer några bilder på bygget.

Det är en del kvar utvändigt, för snickarna har mest varit inomhus så det skulle bli klart för elektriker och för att kunna lägga in golvvärmen. Golvvärmen är klar och nu väntar vi på golvet. Och när golvet ska läggas måste vi öppna upp mellan den gamla delen och den nya, vilket är snart. Kan inte riktigt fatta att det är sant.

Passade på att ta en bild ner mot sjön också. Kan inte se mig trött på den här utsikten, men inte lika lockande att ta sig ett dopp nu inte.

Kram Lillstugans Anna

Tant utan huvud

Igår packade jag och pojkarna in oss i bilen och for genom snökaoset till min mamma. Varje år brukar vi nämligen samlas hos dem för att baka pepparkakor.

Idag var det dags att ta fram alla formarna och kavla upp ärmarna. På med huckle på huvudet och fram med degen. Barnen är laddade och sätter igång att baka. Vi vuxna kan inte hålla oss och det slutar alltid med att alla försöker få sig en bit deg, en kavel och lite plats på en plåt till årets kreationer.

Edvins bidrag till årets bakverk blev bland annat "en tant utan huvud" som han uttryckte det.

Innan vi invaderade mammas kök och vände upp och ner på allting passade jag på att ta lite bilder. Min mamma är väldigt pysslig och hon älskar att gå på loppisar och alltid har hon något projekt på gång. Ja ni förstår kanske var jag fått mina gener ifrån.

Hon har ett skafferi i köket som man kan gå in i och det är väl här som man kan fundera över om vi är släkt egentligen. Tvärt emot mig så har hon sådan ordning att man lätt kan ta några foton utan att ens behöva snygga till först. Hon har ingen aning om att jag tagit dessa bilder. Som tur är så förstår hon inte hur hon ska lämna en kommentar här så ni slipper läsa hennes ramsa av ord när hon skäller ut mig.

Nädå, det skulle hon aldrig göra. Hon är världens bästa mamma och världens bästa mormor till mina barn. Här är hon i egen hög person, med huckle på och allt.

Trevlig tredje advent önskar vi i Lillstugan. Imorgon ska vi försöka ta lite nya bilder på bygget så ni får se hur det går.

Kram Lillstugans Anna

Tankebollande

Idag blir det en salig blandning av en del tankar och en massa svammel. Inget kommer att handla om lillstugan, pyssel eller om barn, utan om Gubbar. Dessa härliga goa Gubbar. Ja nu är det ju inte så att jag gillar alla Gubbar. Nä mitt hjärta klappar för min Gubbe Erik. Ja ibland klappar det ju lite mindre, tex när han sa att det inte gick att ha mina gamla pardörrar i vardagsrummet. Men sen förstod han ju att det var rätt viktigt för mig, efter en jämförelse med en bil utan riktiga fälgar, allt måste översättas på ett språk som han förstår.

Måndagspyssel i lillstugan

Men hellre en karl som tillbringar mycket tid i garaget och tror att det enda man kan använda vax till är bilen. För ett tag sedan tittade jag på debattprogrammet med Lennart Ekdal. Det handlade om manlig fåfänga. En bloggkollega var med, ja ni har säkert hört talas om BlondinBella. Hon försörjer sig på att blogga. Med risk för att jag är helt fel ute men jag tror den handlar om mode??!! Hon berättade under programmet att hon och hennes pojkvän, en gång per vecka, tillsammans lägger ansiktsmask och tar hand om sina kroppar. Hon tycker att det är en helt naturlig aktivitet att göra och ser inget konstigt i att en kille skulle vara intresserad av sådant.

Krans av lingon med ett litet hjärta av prälor

Som tur var Erik Hörstadius där och kunde räta upp allt. Rätt hårt attackerad av några killar som både var opererade och mer spacklade än en folkracebil, men han stod på sig, i ett par mysbyxor och t-shirt.

Nu kanske det är så att den nya sortens karl ska tillbringa minst lika mycket tid framför spegeln som vi tjejer och fråga om vi ska lägga en ansiktsmask tillsammans? Ja om det är så ska jag hålla hårt i min gubbe, för han är perfekt för mig, utan någon ansiktsmask!

Kram Lillstugans Anna