Förundras över hur många det är som engagerar sig i debatten kring Kina som värdland för OS. Kraven på att ha åsikter i allt är i dagens informationssnabba samhälle stora och kan ibland för mig kännas helt omöjliga att uppnå. Anna-Karin skrev om sin kluvenhet inför OS i sin blogg och jag kände att jag inte hade någon åsikt i OS-debatten. Måste erkänna att jag faktiskt inte har någon egen inställning till att Kina arrangerar OS. Däremot har jag en inställning här på bloggen som tyvär varit fel redan från start. Detta har säkerligen varit väldigt frustrerande för er som läsare, och även för mig. Igår sent på kvällen kom jag på att det visst gick att ändra på
inställningen om vilka som kan lämna kommentarer. Från nu så kan vem som helst lämna kommentarer och min älskade etta kommer förhoppningsvis inte vara ensam längre.
Så mitt bidrag till världen och som ska visa att jag vet att den existerar kommer här.
Jag har nyligen upptäckt en fotograf som för mig varit okänd. Han heter
Anders Ryman och har under de senaste åren ägnat sig åt att skildra händelser i människors liv runt om i världen. Ett barn föds, ett par gifter sig eller en gammal människa begravs. Händelser som vi människor har ett behov att markera med en cermoni eller rit.
Här kommer några bilder från hans bok "Livets steg".
Bilderna är otroligt vackra men känslan går tyvär inte att överföra till datorn.
Nu har jag varit tillräckligt kulturell för en evighet framöver.
2 kommentarer:
kul att du fixade så att alla kan komentera din blogg. kram andra anna
Tack för igår! Får allt ta å bli lite oftare nu:)
Kramar från oss i Saxdalen:)
Skicka en kommentar