Kloka ord

På onsdagkvällarna kl 21 sänds två av mina favoritprogram samtidigt, Leila och Grey´s Anatomy. Har gjort så att jag tittar på Leila först, vilket innebär att jag missar ca halva Grey´s men så har det fått bli. Igår när jag slog över till femman var det en liten tjej som var sjuk och på väg att dö, väldigt sorgligt. Det sorgliga ökar bara i styrka och till slut sitter jag och snyftar med tårarna sprutande och näsan droppande. Jag blir som uppslukad av det som händer och mina snyftningar övergår till en hysterisk gråtattack. Och då, reklam! Vem sjutton kan bryta för reklam bara sådär? Först har de lyckats med att få en hel drös överkänsliga mammor/pappor att gråta hejlöst för att sedan flika in reklam när det är som sorgligast.

Snyftande går jag ut och sköljer av mitt rödgråtna ansikte, passar på att borsta tänderna och försöker intala mig- Anna, det är ju bara på film.

Tillbaka i soffan igen i tron om att nu har det gått över. Nä du, det hade det inte. Klarar av att gråta ytterligare och börjar nu fundera över om det inte borde finnas en lag som reglerar graden av sorglighet. Allt annat regleras och styrs av lagar och förordningar. Det borde faktiskt vara straffbart att sända allt för sorgliga tv-program. Ja ja, man kan ju låta bli att titta, men när det överumplar en så totalt är det ju svårt att värja sig i tid.

Tack vare lite hjälp har jag nu kommit på var presenten från Erik ska få sin plats. Presenten var en linnevepa med orden Älska Glömma Förlåta. Den sitter nu på väggen bredvid min säng, den är nu alltså det sista jag ser innan jag somnar och det första jag ser när jag vaknar. Kloka ord och man kan ju efter behov läsa dem i en annan ordning.

Ha en fortsatt bra torsdag!
Kram Lillstugans Anna